Självmordsbombare - Nej, det är ingenting för oss, nej!

De senaste dagarna har media av allehanda slag pumpat ut nyheten, spekulationer kring den och åsikter om densamme. Det handlar alltså om att en självmordsbombare och extremislamist sprängt sig själv i Stockholm. På grund av otur (tur) eller inkompetens lyckades han inte spränga någon annan i luften och materiella skador lär inte heller ha blivit något stort. Men det är ändå något som chockar, upprör och vänder uppochned på hela vår tillvaro.

Problemet ligger bland annat i den så kallade "neutraliteten" som Sverige skall ha genemot andra, trots vissa tågtransporter för tyska trupper och handräckning åt CIA. Den har invaggat svenskarna i en falsk trygghet. Jag känner många personer som nått myndig ålder som påstått i nyktert tillstånd att Sverige inte kan hamna i krig. Nu dog den falska illusionen. För det är något som politiker från vänsterblocket hävdat jämt. Vi behöver inget försvar, krig och utrikespolitk angår inte oss och så vidare.

Nåja, nu har det hänt. Och för första gången börjar jag som borgare att faktiskt tveka på om vi skall ha kvar soldaterna där nere. Det är väl inte så fruktansvärt smart att i hopp om att rädda ett folk långt borta riskera bombdåd och massdöd i sitt eget land. USA har en helt annan möjlighet att försvara sig mot terror. Låt de som kan ta hand om krigandet istället.

I-dioti

Nu finns här iPOD, iPHONE, iPAD och jag vet inte vad att köpa. Alla dessa produkter har gemensamt två saker: Apple och priset.

Vi börjar med Apple. Och då i positiva ordalag eftersom det är roligt att företaget vars produkter sågs som skräp för en 15 år sedan idag är inne och hotar Gates och hans imperium. Det är roligt att inte någon har monopol på marknaden, tycker i alla fall jag.

Men så har vi ju detaljen med priset. En iPhone kostar mer än vad du får ge för en bärbar dator av standardkvalitet. iPODen var den dyraste mediaspelaren du kunde ha för några år sedan. Jag tycker inte det är något fel på produkterna, men allvarligt talat så är det rejält överprisade saker.

Och då undrar man i sitt stilla sinne hur människor tänker, att lägga 5 000 kronor på en mobiltelefon. Herregud, man borde försäkra sin telefon som man försäkrar bilen...

Då kom jag förresten att tänka på en historia jag hörde om en man som hade skräddarsydda skor som kostade 3 000 dollar. Han var förbannad på sin frus hund eftersom den envisades med att försöka gnaga på dessa dyrgripar. Hans vän föreslår på skoj för honom att försäkra skorna, varpå han svarar att det kunde ju fungera att ta det på hemförsäkringen. Hans vän säger försiktigt att han blir tvungen att skjuta hunden då, varpå han svarar att det kan han leva med. "But your wife would kill you!" säger vännen då. "Well, you have a point..."

Sveriges fantastiska flygindustri

Idag skrivs det friskt om att vi lurats av Norge på en flygplansaffär. 55 miljoner var det väl som försvunnit in i händerna på ingen mindre än amerikanerna. Till råga på allt var det ju amerikaner, Svenska folkets värsta fiende. Nu är det visserligen så att jag aldrig stött på en USA-kritiker som faktiskt varit i USA, men som personerna ifråga säger "Man vet ju här det är där borta..." Antagligen har man lyssnat på någon upplysningsman av modell Castro när man bildat sig uppfattning om USA. Jag har varit i USA och jag tror mig kunna överbevisa alla koleriska gnällpellar som påstår att USA är roten till allt ont.

Nåväl, det gällde vår flygindustri. Att Sverige håller på med sådant känns ungefär som att vi år efter år ställer upp i fotbolls-vm. Det har gått bra ett par gånger, men det är längesedan. Likväl ställer vi upp och försöker igen, för att sedan misslyckas gång på gång. Samma sak verkar gälla för flygindustrin, vi kan inte, men försöker ändå. Det är mutskandaler, avhoppade köpare och jag vet inte vad som följer alla dessa JAZ-plan. Varför lägger vi skattepengar på det?

Och ni har väl läst om att våra miljövänliga vindsnurror är förbjudna inom 4 mils radie från militära flygbaser, eftersom dessa anordningar blåser bort våra fina flygplan! Jag trodde det var ett skämt först, men nej. Ett gott råd till Tolgfors: Ge bort planen gratis till alla länder, lägg ned flygvapet och ersätt det med 40 miljoner vindsnurror!


Grabbar

Här i betydelsen storstadsboende män i åldern 40-50 med hög inkomst och jargong, är i det moderna Sverige det minst korrekta man kan tänka sig. Inget verkar vara mer föraktfullt än en fyrtiofemårig högavlönad man med chefsposition. Är man dessutom golfare och ser affärsmoral som viktigare än moral i äktenskap är man riktigt illa ute. Då det ännu inte vuxit fram någon intressegrupp som kan skydda de utsatta grabbarna så får gruppen överleva bäst de kan. Vi pratar nu om en grupp som är duktiga på att leva, men mindre duktiga på att överleva.

Visst har grabbarna noterat att det mesta de trivs med anses som omoraliskt, allt från att ha städhjälp och ha älskarinnor till passionen att njuta av god mat på krogen. Att grabbarna står för merparten av statens inkomster i form av skatter räknas inte heller som en fördel, i alla fall inte på Aftonbladets ledarsida. Där har även grabbarna i Sossarna det svårt.

Att många grabbar är duktiga på att både anställa och befodra tjejer och samtidigt lever efter devisen "Never dip your pen in company inc" beror inte heller på att de är tvingade av någon jämställdhetsdevis, detta är helt enkelt för att tjejerna i 8 fall av 10 gör ett bättre jobb än killarna.

Att grabbarna är engagerade pappor, inte kan tänka sig att slå en kvinna och har sett till att man inte behöver bråka om marktjänsten räcker inte heller.  Alla män verkar uppenbarligen kollektivt skyldiga till att försumma sina barn, misshandla sin hustru och begå våldtäkter. Därför får grabbarna helt enkelt acceptera att alla medelålders män utan rättegång funnits skyldiga till allt ont i världen.

Ovan är fritt efter Dan Persson och hans bok "Att dö lycklig". Och vet ni? Jag håller med.

RSS 2.0